Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Karembiiga

Soolge Wikipidiya
karembiiga
occupation, group of humans, human social group
Subclass oflearning person Tekre
Field of this occupationstudy, extracurricular activity Tekre
Depicted byYoung Pupil Tekre
Mastodon instance URLhttps://scholar.social Tekre
Opposite ofteacher Tekre

Karembiiga yaa ned n kẽng lekolle bi kaorengo

United kingdom ne common wealth tẽnga woto lekolle, karembiiga ya ned King yiib lekolle bi zugẽ(eg: college bi University), karembiiga ninga m bé primaire bi sɩgre ba bi boanda m ti "karembiiga.[1]

Africa

[tekre | teke sidgem]

Nigeria

[tekre | teke sidgem]

Yaa yʋʋm a yoob pipi lekollẽ, yʋʋm a tãab pipi sekondɛɛrẽ, yʋʋm tãa pipi sekondarẽ la yʋʋm a naas sẽn be Inivɛrsite wã pʋgẽ. La yʋʋm nins b sẽn na n dɩk n kẽng Inivɛrsitetã pʋgẽ wã, b wʋsg getame tɩ b sẽn na yɩl n paam yʋʋm a wãn n paam lekollã, b segd n maana yʋʋm a wãn.[2]

Nigeria tẽnga karengã tara kareng dãmb a taab sẽn yaa nin-tũusdsã la karengã. Polytecnic wã kõt b sẽn paam b diplôme wã yʋʋm a yiib la yʋʋm a naas poore. Yaa b sẽn tõe n paam b diplôme wã b sẽn da pa tar b diplôme ning b sẽn da kõ-a wã.[3] La b sã n wa karemd yʋʋm a yiib, b kõt-b-la Nigeri wã lekollã.

South Africa

[tekre | teke sidgem]

Afirikdisiid soolmẽ wã, karengã pʋɩta zĩis a naase: Sɩngr sull (karen-dãmb a 1 n tãag a 3), Kẽer sull (karen-dãmb a 4 n tãag a 6), Kẽer sull (karen-dãmb a 7 n tãag a 9), la Kareng sẽn paasd n paasd bɩ FET sull (karen-dãmb a 10 n tãag a 12). La sẽn mik tɩ sull kãngã yaa pa kaoos n yɩɩd tẽns wʋsg lekoll dãmb sẽn beẽ wã, sẽn na yɩl n tõog n maan woto, karen-biisã kẽnda lekoll buud a tãab sẽn yaa toor-toore: Pipi lekollã (karen-biis 1 - 3), pipi lekollã (karen-biis 4 - 7), la lekollã (karen-biis 8 - 12). FET wã poore, karen-biis nins sẽn kẽngd taoor n zãmsdã nong n dɩkda yʋʋm a tãab bɩ a naase n na n paam tɩpaalga, bɩ yʋʋm a yembr bɩ a yiibu n na n paam tʋʋm-noor diplom bɩ kaset sebre. Yʋʋm nins b sẽn dɩkd n zãmsd inivɛrsite wã yaa toor-toore, bala karen-biis nins b sẽn zãmsd wã sõor pa yembr ye. B boonda karẽn-biis nins sẽn be karẽnga yaoolem yʋʋmde (karẽn-biis piig la a yiib soabã) tɩ "matric" bɩ "matric" la b maanda karẽn-biis piig la a yiib soabã makrã sẽn be Umalusi sullã (Afirikdisiid nin-buiidã karẽn-biis sull sẽn get karẽn-biisa yellã) sẽn kõ sor tɩ b maan b karẽnga yʋʋmdã tʋʋl-nif la yʋʋm-sar kiuugã pʋgẽ. Yaa lekoll nins sẽn be goosneema wã n get b karẽn-bi-bɛdã yell la b get b yelle. La lekoll dãmb wʋsg (la ka fãa ye) sẽn be goosneema wã n get b karẽn-bi-bɛdã yell la b get b yelle. Yaa Independent Education Board (IEB) n get b yelle. (IEB la National Exams magbã magb la b zãmsgo baoodame tɩ b yɩ wa taab bala. B sẽn get tɩ karen-biisa sẽn maand sõma n yɩɩd IEB vaeesg pʋgẽ wã, yaa b sẽn kẽed privɛt lekoll sẽn tar ligd sõma n tar karen-saamb sẽn pa waoogã: karen-biis sẽn zãmsd n yɩɩd la karen-biisa sull sẽn yaa to-to wã, la pa tɩlɛ tɩ b mak n gese, bɩ b zãms bũmb toor-toore ye). Kareng yʋʋmdã sẽn sɩng ne yʋʋm-vẽkr n tãag yʋʋm-sar kiuugã yaa kareng yʋʋm-vẽkr yʋʋm-vẽkrã. Goosneerã lekoll dãmb wʋsg yaa lekoll sẽn tar term a 4 la lekoll dãmb nins sẽn pa goosneerã wʋsg yaa lekoll sẽn tar term a 3, la goosneerã lekoll dãmb sẽn tar term a 3 wã la lekoll dãmb nins sẽn pa goosneerã sẽn tar term a 4 wã pa toog ye.

Sebtiisi

[tekre | teke sidgem]
  1. https://web.archive.org/web/20200927210303/https://www.lexico.com/definition/student
  2. https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/student
  3. https://wenr.wes.org/2017/03/education-in-nigeria