Yãk-y n kẽng y sẽn tarã nengẽ

Tamale College of Education

Soolge Wikipidiya
Tamale College of Education
school of pedagogy, educational institution
Inception1958 Tekre
Short nameTACE/TATCO Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
ContinentAfrica Tekre
CountryGhana Tekre
Located in the administrative territorial entitySagnarigu Municipal District Tekre
Located in time zoneUTC±00:00 Tekre
Coordinate location9°25′17″N 0°51′33″W Tekre
Map

Tamale College of Education karẽn-kɩɩsdã yaa karẽn-koɛɛsd karẽn-kɛsa karẽn-bɛda karẽn-kãsems karẽn-kaoodg karẽn-karẽn-kẽsa karẽn a ye. Yaa karẽn-biis nins sẽn be Ghana wã sʋka. Karẽn-bi-kãnga ra kẽesda b toog T-TEL programã pʋgẽ. Yʋʋmd 2018/2019 karen-biiga, b paama kosb 1086 n na n deeg karen-bi-bi-kãensã, la b reeg 543. B zãaga b taabã tɩ b pa le tõe n maan bũmb ye.

Tamale karẽn-biis karẽn-kɩɩm sullã bee karẽn-kɛgendã pʋgẽ, Gana tẽnga Tamale tẽnga pʋga. A sẽn wa n yaa Ghana tẽnga taoor soab ning a sẽn boond t'a Dr. Kwame Nkrumah n sɩng a tʋʋmdã yʋʋmd 1958 wã, a sẽn boond tɩ "ORA ET LABORA" wã. Yʋʋmd kãng bala, b ra kẽeda pagb pioneer dãmb piis a yoob la b ra ket n yaa pagb piisẽ tãag yʋʋmd 1977 wã.

Yaa a Freda Mischler sẽn yaa Swissi misioneerã n yɩ karẽn-bi-poakã pipi taoor soaba.

Tamale Lekollã sẽn zãmsd nebã bee zĩig ning b sẽn na n tɩ zĩndã. Yaa ne lekollã sẽn yaa sɛb sɛb la sɛb sɛbã, sɛb sɛba, sɛb tigis roog, ICT zĩiga la Internet lagem-n-taar. Kolege wã tara Nissan patrol sẽn tar 4WD, Benz bus la Tata bus sẽn tar zĩ-vɩɩs 58.

Programã

[tekre | teke sidgem]

Kollege wã sɩngame n sɩng program-kãensã:

4 yʋʋm karen-saamb kaset "A" sẽn be yʋʋm 1957-1994

Karen-saamb sẽn tar yʋʋm 3 n paam b "A" yʋʋm 1990-2006 sʋka

Yʋʋm 3 diplôme sẽn tar yʋʋm 2 sẽn kẽed ne karengã

Yʋʋm 4 diplôme sẽn tar minimã zãmsgo - UTDBE 2005

A sẽn paam yʋʋm 2 diplôme a yembr sẽn yaa a "A" wã pʋgẽ

Neb sẽn paam n kẽe lekollã

[tekre | teke sidgem]

Tãmale karẽn-biis karẽn-kɩɩsdã naan naan paama karen-saam dãmb sẽn yɩɩd 5,000 Ghana karẽn-bɩɩsdã yĩnga. Sãnda yaa

A ra yaa a Maamã. A Margaret Andan sẽn lebg kolɛjã taoor soaba la segl-n-soabã taoor soaba

A Alice Continua yaa Lambussie Karni zĩiga taoor soaba, la yaa tẽnga taoor soab masã.

A Doris Asibi Seidu, sẽn da yaa tẽnga bĩng sẽn be Chereponi wã pʋga.

A Ibrahim Murtala Muhammed, sẽn da yaa minisr ning sẽn geta raab la industɛɛr yelle.

A Alhassan Suhuyini, sẽn yaa tẽnga taoor soab n be Tamale rɩtgo.

Sebtiisi

[tekre | teke sidgem]